2009-09-30

Tillgången till sjukvård för de som vistas olagligt i Sverige

Mellan alla möten i riksdag och på departement idag så har jag och Mikael Cederbratt hunnit med att bemöta ett debattinlägg från ett par skånska folkpartister på Aftonbladet Debatt. Frågan handlar om det som oftast benämns "vård till gömda och papperslösa".

Det är säkert snällt menat och lätt att hävda att "alla ska ha rätt till samma vård". Men tänker man lite längre än näsan räcker så inser man att en sådan hållning långsiktigt skapar fler och större problem än vad den löser. Debattörerna visar också en okunskap om frågan när de påstår att det handlar om vård till "flyktingar", vilket är helt felaktigt eftersom att flyktingar - enligt vår lagstiftning - har rätt att få uppehållstillstånd i Sverige och därmed tillgång till samma sjukvård som alla andra. Läs vårt svar här.

Gunnar Axén

2009-09-29

Rehab-dagar i Norrköping

Igår och idag har jag talat på och deltagit i en konferens om rehabilitering som det (finansiella) Samordningsförbundet i östra Östergötland arrangerade i Norrköping. Det var välbesökt och givande. Närmare 150 personer totalt under de båda dagarna från Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, landstinget, kommunerna Norrköping, Söderköping och Valdemarsvik samt privata aktörer inom rehab-området.

När en så bred skara personer, med olika organisatoriska tillhörigheter och kompetenser, samlas med ett gemensamt fokus på att hjälpa personer som varit sjukfrånvarande länge tillbaka till arbetslivet uppstår det alltid bra diskussioner såväl under seminariepassen som under fikapauser och luncher. Härligt att träffa så många engagerade människor!

En del efterfrågade den presentation som jag använde mig av under konferensen, så här kommer en länk till den.

Gunnar Axén

2009-09-24

Arbetsskadeförsäkring i behov av reformering

Under eftermiddagen besökte jag Försäkringskassans försäkringsmedicinska rådgivare inom arbetsskadeförsäkringen som hade konferens på Vår Gård utanför Stockholm. Det var ett mycket givande idéutbyte om hur arbetsskadeförsäkringen skulle kunna reformeras. För det finns helt klart anledning att göra något åt även denna försäkring.
Under senare år så har bland andra Eskil Wadensjö och Gabriella Sjögren Lindquist i en SNS-rapport, Håkan Svärdman i en idéskrift från Arenagruppen, Anna Hedborg i Socialförsäkringsutredningen och Riksrevsionen i en rapport pekat på två huvudsakliga brister i arbetsskadeförsäkringen. Den ena är den att det inte finns några som helst drivkrafter inbyggda i försäkringen för arbetsgivare att arbeta skadeförebyggande på arbetsplatserna eftersom att försäkringen inte finansieras med en riskdifferentierad premie utan via arbetsgivaravgiften. Den andra bristen är den oftast mycket kraftiga marginaleffekt som uppstår då någon som en gång väl beviljats livränta senare i livet skulle vilja försöka ta sig tillbaka till arbetsmarknaden eftersom att rätten till livränta då helt upphör, något som motverkar återupprättandet av arbetslinjen.
Än är inte socialförsäkringen färdigrenoverad.
Gunnar Axén

Från föräldrapenning till pension på en förmiddag

Dagens utskottssammanträde var i allra högsta grad produktivt. Fyra betänkanden fattade vi beslut om.

Först beslutade vi om inrättandet av den nya Pensionsmyndigheten. En myndighet som tar det samlade ansvaret för administrationen av våra pensioner, dvs såväl garantipension som inkomstpension och premiepension. Det betyder att PPM, Premiepensionsmyndigheten går i graven när den nya Pensionsmyndigheten startar sin verksamhet vid årsskiftet. Förhoppningsvis kan denna nyordning bidra till att öka allmänhetens kunskap om hur pensionssystemet fungerar och vad man kan förvänta sig få i pension när det blir så dags.

En liten, men högst väsentlig, justering av pensionssystemet gjorde vi också. Det gäller den automatiska balanseringen i pensionsystemet som ser till att det inte blir underfinansierat. Enkelt uttryckt så bestäms pensionsökningarna av hur sysselsättning, de totala inkomsterna i samhället och värdet på AP-fonderna utvecklas. Förra året störtdök värdet på tillgångarna i AP-fonderna under hösten som ett resultat av den internationella finanskrisen. Eftersom att värdet på AP-fonderna sedan avläses den sista börsdagen på året så fick detta en kraftig påverkan på pensionerna för nästa år (2010) genom att balanseringen i systemet slår till. För att hindra den formen av kraftiga fluktuationer som kan uppstå då det avgörande värdet på fonderna bestäms vid en viss dag så föreslår vi nu riksdagen att istället utgå från ett 3-årsgenomsnitt av värdet. För den enskilde pensionären betyder detta ingen skillnad sett över tiden, däremot så blir pensionsutvecklingen något jämnare. Vi undviker helt enkelt kraftiga ökningar vissa år och kraftiga neddragningar andra år. De fem partier som står bakom pensionsreformen var helt eniga om justeringen.

Vidare så fattade vi beslut om ett betänkande som reglerar hur förmögenhet ska beräknas då olika förmåner inom socialförsäkringarna ska fastställas.

Sedan beslutade vi om ett betänkande med flera mindre, men för många människor mycket viktiga, refromer. Vi inför ett högriskskydd för arbetsgivare mot höga sjuklönekostnader för anställda som tidigare haft aktivitetsersättning. Syftet är givetvis att underlätta för de som varit sjukfrånvarande länge eller de med funktionsnedsättning att komma in i arbetslivet. Vidare föreslår vi att antalet dagar som den som vårdar en nära anhörig kan få närståendepenning för utökas från 60 till 100 dagar. Slutligen så föreslår vi riksdagen besluta att öka möjligheterna för ensamstående att låta någon annan kunna få tillfällig föräldrapenning för vård av ett barn då föräldern på grund av sjukdom eller smitta inte kan göra det själv.

Inte så illa att hinna med allt detta på förmiddagen.


2009-09-21

Ännu en radiodebatt om skattesänkningarna för pensionärer

Under eftermiddagen har jag tillsammans med mina riksdagskollegor från de andra tre Allianspartierna haft en presskonferens på Mimmis Visthus i Norrköping där vi presenterade budgeten. Därefter bar det iväg till Radio Östergötland för en debatt med socialdemokraten Sonia Karlsson om budgeten i allmänhet och skattesänkningarna för pensionärer i synnerhet.

Det verkar vara svårt för socialdemokraterna att hantera det faktum att vi nu sänker skatten både för de som arbetar och för pensionärerna. Sonia Karlsson vill ju inte sänka skatten alls – åtminstone inte med det hon kallar ”lånade pengar” - och på frågan om hon vill utlova större skattesänkningar för pensionärerna så blev svaret att skillnaden måste utjämnas, vilket inte kan tolkas som annat än att hon vill höja skatten för de som arbetar. Men det är väl inget som förvånar direkt. Själv tycker jag att vi ska gå vidare med fortsatta skattesänkningar för landets pensionärer. Du hittar debatten här (efter nyheterna).

Nyss blev jag också intervjuad av Folkbladet om de lokala konsekvenserna av budgeten.

Gunnar Axén

Sänkt skatt för alla pensionärer

Morgonen började med en debatt i P1 Morgon tillsammans med PRO:s ordförande, Curt Persson, om skattesänkningarna för pensionärer. När de skattesänkningar som vi nu föreslår så kommer alla landets pensionärer att ha fått sänkt skatt. Inriktningen har varit att lägga tyngdpunkten av skattesänkningarna så att de gynnar de med låga och medelhöga pensioner.

Efter årsskiftet kommer de med de lägsta pensionerna, garantipensionärerna, ha fått en årlig sänkt skatt med mellan 3.500 och 4.400 kronor. De med inkomstpension kommer ha fått en sänkt skatt på i genomsnitt närmare 3.000 kronor. Detta är bra och min uppfattning är att vi ska gå vidare med fortsatta skattesänkningar för landets pensionärer.

För att lyckas med det så behöver vi slå vakt om arbetslinjen och se till att fler får jobb. I det sammanhanget är Jobbskatteavdraget otroligt viktigt eftersom att det har gett oss 80.000 nya arbetstillfällen. Med fler i arbete blir den framtida pensionsutvecklingen bättre och det ger ökat utrymme för både skattesänkningar och satsningar på välfärden. Jobbskatteavdraget är för övrigt markant högre för de som är 65+. Om du vill lyssna på debatten så hittar du den här.

Nu bär det av hemåt för en lokal presentation av budgeten.

Media: AB1, AB2, AB3, Ex1, Ex2, Ex3, DN1, DN2, DN3, DN4, SvD1, SvD2, SvD3, SydS, GP1, GP2, GP3, GP4, GP5

Gunnar Axén

2009-09-19

Arbetslinjen för asylsökande stärks

För att stärka arbetslinjen för asylsökande så kommer regeringen i budgeten föreslå att en aktivitetsbonus betalas ut till de som deltar i praktik eller annan sysselsättning under ansökningstiden. Idag är dagersättningen 71 kronor/dag för en asylsökande. Aktivitetsbonusen blir 10 kronor/timme och max 40 kronor/dag. Migrationsministern avslöjade detta i en intervju i Trelleborgs Allehanda häromdagen, men det verkar inte riktigt som att övrig media har noterat detta. Det är bra att redan tidigt införa drivkrafter för att de asylsökande söker sig vägar ut på arbetsmarknaden.

Gunnar Axén

Manifestation för Dawit Isaak i Linköping

Ytterligare en aktivitet på Stora Torget i Linköping var dagens tvärpolitiska manifestation till stöd för att Eritrea måste frige den svenska medborgaren Dawit Isaak som nu hållits fången, utan någon rättegång, i 8 år för att han gav ut en tidning som landets envåldshärskare inte gillade. Krav restes också på att EU ska frysa biståndet till landet intill dess att de fängslade samvetsfångarna släppts fria.

Riksdagens tvärpolitiska grupp till stöd för Dawit Isaak har idag ordnat manifestationer från Lund i söder till Luleå i norr.

På bilden är det min riksdagskollega Andreas Norlén som håller sin appell.
Media: Ex GT KvP DN

Jobbskatteavdraget populärt på Alliansdagen i Linköping

Idag har det varit Allianskampanj på Stora Torget i Linköping för att markera att det är ett år kvar till valet. En god uppslutning av Alliansvänner och strålande sol gjorde det till en trevlig och lyckad övning som gav mersmak. Att döma av de enkätsvar som samlades in så är de allra flesta mycket nöjda med Jobbskatteavdraget, läsa-skriva-läsa-satsningen, att vårdköerna halverats och att vi nu har 3.000 fler poliser. Det angavs i alla fall som de viktigaste argumenten för att rösta på Alliansen nästa år.

Så det passade ju bra att partiledarna presenterade ytterligare en vässning av Jobbskatteavdraget idag. Efter årskiftet kan Jobbskatteavdraget summeras med att det gett en normalinkomsttagare en extra månadslön per år och landet 80.000 fler jobb. Inte illa!

Media: Ex AB DN1 DN2 SvD SydS GP


Gunnar Axén

2009-09-18

Stöd och rehabilitering skapar en trygg väg tillbaka

Idag svarar jag och mina alliansvänner i utskottet på gårdagens debattartikel i Aftonbladet från oppositionen om sjukförsäkringsreformen. Du hittar vårt svar här.

Om du är intresserad av att läsa mer om sjukförsäkringsreformen och våra satsningar på ökad rehabilitering så rekommenderar jag dessa länkar:

Bakgrunden till sjukförsäkringsreformen och hur den är utformad

Stödet till långtidssjukskrivna för att kunna återkomma till arbetslivet

En sammanställning av de satsningar på ökad rehabilitering som nu görs


Gunnar Axén

Invandringen ger exportintäkter och skapar jobb

Att invandringen har positiva effekter på svensk ekonomi och bidrar till vårt välstånd råder det ingen tvekan om. Känt sedan tidigare är bl a att invandrare är företagsamma och att var femte nytt företag startas av en svensk med invandrarbakgrund. I en ny studie visas dock ett nytt intressant samband, nämligen att utrikeshandeln ökar som ett resultat av invandringen. 12.000 fler invandrare ger ett bidrag på hela 7 miljarder i ökad export. Du kan läsa en intervju med Andreas Hatzigeorgiou från Exportrådet som gjort studien här.

Regeringen startar projektet Kosmopolit för att ta tillvara invandrares kunskaper i syfte att skapa fler jobb, läs mer här och här.

Gunnar Axén

2009-09-17

Omfattande satsningar på rehabilitering

Landstingen har ansvaret för att ge den medicinska rehabilitering man har behov av, men vi har från vårt håll bidragit till ytterligare satsningar på medicinsk rehabilitering.

För det första har vi infört Rehabiliteringsgarantin som riktar sig till de som har psykiska sjukdomar (t ex depression och ångest) eller problem med rörelseorganen (ont i ryggen, nacken eller någon annan kroppsdel), vilket är de två stora diagnosgrupper som två tredjedelar av de sjukskrivna återfinns i. Till detta har vi avsatt totalt 1,6 miljarder kronor och enbart i år beräknas 30.000 sjuka få hjälp tack vare Rehabiliteringsgarantin.

Utöver detta så får landstingen som arbetar systematiskt med tidiga vårdinsatser för att korta behovet av sjukskrivning dela en miljard kronor årligen. Till detta kan tilläggas ytterligare en miljard kronor för att generellt minska köerna i sjukvården.

Psykiatrisatsningen, för att bygga ut vården i hela landet, innebär en satsning på ytterligare närmare en miljard kronor årligen. Inom denna satsning ingår även hjälpa till unga med psykiska besvär och för att kunna ta del av den aktiva arbetsmarknadspolitiken.

Sedan tillkommer en generell förstärkning till landstingen med tre miljarder kronor nästa år.

För satsningen på arbetslivsinriktad rehabilitering har regeringen dessutom avsatt 17 miljarder kronor under de kommande åren.

Till detta kommer satsningar på ökad forskning kring sjukskrivningar och rehabilitering, förbättrat stöd till sjukskrivnas resor, ökat stöd till arbetsplatsanpassning, en satsning på vidareutbildning av läkare i försäkringsmedicin och en satsning på vidareutbildning av läkare och sjuksköterskor inom företagshälsovården.

Summeras detta ihop så är det de mest omfattande satsningarna på rehabilitering som någonsin gjorts.

Gunnar Axén

Vi värnar grundtanken med sjukförsäkringen

Grundidén bakom sjukförsäkringen är att man ska ha rätt till ersättning när man inte kan arbeta på grund av sjukdom eller skada. Det är den urspungliga principen bakom sjukförsäkringen och den ligger fast.

Försäkringskassan formulerade det i en informationskampanj för ett par år sedan som "Vi frågar inte hur sjuk du är utan vilken arbetsförmåga du har."

Precis som tidigare är det alltså arbetsförmågan som är avgörande för om man har rätt till ersättning från sjukförsäkringen eller ej och precis som tidigare så prövas arbetsförmågan stegvis. Först mot de vanliga arbetsuppgifterna, därefter mot andra jobb hos arbetsgivaren och till sist mot andra jobb på arbetsmarknaden. Skillnaden jämfört med tidigare är att avstämningarna sker vid bestämda tidspunkter enligt den s.k. rehabiliteringskedjan och syftet är att ingen ska fastna i en lång passiv sjukskrivning som i värsta fall leder fram till ett permanent utanförskap.

En längre beskrvning av sjukförskringsreformen hittar du här.

Anna Hedborg (s): "...en parkeringsplats för problem den inte är avsedd för."

I väntan på att min bloggduellant berättar vad socialdemokraterna vill göra för att hjälpa människor tillbaka till arbetslivet, så kan jag citera den sammanfattande beskrivningen som den tidigare socialdemokratiska socialministern, Anna Hedborg, gjorde i en utredning som presenterades för ett par år sedan.

Hon beskrev felet med sjukförsäkringen (som den tidigare var utformad) på detta sätt:

"Sjukförsäkringen har tillåtits bli en parkeringsplats för problem den inte är avsedd för."

Men återigen till min fråga, vad vill socialdemokraterna göra för att hjälpa människor tillbaka istället för att bara oroa och skrämma?

Gunnar Axén

En trygg väg tillbaka för långtidssjukskrivna

Vid dagens utskottssammanträde (som var ett ordinarie och sedan tidigare inplanerat möte, trots att vissa tydligen påstår att det var extrainkallat) deltog de båda statssekreterarna från Socialdepartementet respektive Arbetsmarknadsdepartementet. Utskottet fick en utförlig beskrivning av de reformer som sätts i sjön under hösten och som ska hjälpa de som förbrukat sina sjukpenningdagar eller vars tidsbegränsade sjukersättning tar slut slut tillbaka till arbetslivet.

För de som kan delta i arbetslivsinriktad rehabilitering så kommer Arbetsförmedlingen ansvara och kan erbjuda individuellt utformat stöd, med hjälp av alla de program som man redan idag förfogar över. Om man är med i en A-kassa (eller på nytt går med i) så får man sin ekonomiska ersättning från den, annars så får man det stöd som hör ihop med det arbetsmarknadspolitiska program man deltar i.

De personer som t ex på grund av svår sjukdom eller skada är förhindrade att delta i arbetslivsinriktad rehabilitering kommer kunna få fortsatt stöd via sjukförsäkringen.

Detta är en väl sammanhållen lösning som ger ett bra och tryggt stöd till de personer som behöver hjälp tillbaka tillbaka till arbetslivet. Vi bygger en bro från sjukförsäkringen tillbaka till arbetslivet. (Den som vill läsa en längre beskrivning av förslaget kan läsa här och den som vill läsa hela förslaget hittar det här.)

Jag blir mycket bekymrad när socialdemokrater och andra, på ett mycket cyniskt sätt, försöker vinna billiga politiska poänger genom att oroa och skrämma människor som redan befinner sig i en utsatt situation. Om någon kommer ihåg det så hävdade man inför förra årskiftet att 76.000 personer skulle "kastas" ut ur sjukförsäkringen. När vi nu har facit vet vi att så inte blev fallet.

Istället för att oroa människor helt i onödan borde socialdemokraterna och de andra oppositionspartierna beskriva vad deras lösning är. Är det bara att gå tillbaka till de gamla reglerna som naglade fast människor i ett passivt utanförskap?

Gunnar Axén

Långa passiva sjukskrivningar ersätts med tidiga aktiva rehabiliteringsinsatser

Varför behövde sjukförsäkringen reformeras?

Bakgrunden till refomeringen av sjukförsäkringen var den att vi under ett antal år haft en utveckling mot allt högre ohälsotal, allt fler människor fastnade i långa passiva sjukskrivningar som i slutänden ledde fram till en förtidspensionering och ett därmed - oftast - livslångt utanförskap. Vi hamnade i en situation där vi både hade världens mest sjukskrivna/förtidspensionerade befolkning, samtidigt som vi hade en av världens friskaste befolkningar. Hur märkligt det nu än kan låta.

När sjukskrivningarna ökade löste socialdemokraterna detta med att förtidspensionera allt fler. Istället för att ge människor vård och rehabilitering så skickade man ut människor i utanförskap. Under socialdemokraternas tid vid makten förtidspensionerades 140 personer varje dag.

Det är detta vi vill ändra på. Långa passiva sjukskrivningar ska ersättas av tidiga aktiva rehabiliteringsinsatser som hjälper människor tillbaka till arbetslivet.

Gunnar Axén

Bloggen - idag även på aftonbladet.se

Under eftermiddagen kommer aftonbladet.se länka till bloggen och jag kommer i några blogginlägg beskriva bakgrunden till vår rehabiliteringsreform och hur sjukförsäkringen fungerar.

Gunnar Axén

2009-09-16

Så utformar vi stödet till de långtidssjukskrivna

Idag har jag och socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson en artikel publicerad i Motala Tidning om hur vi utformar stödet för de långtidssjukskrivna som har behov av arbetslivsinriktad rehabilitering för att kunna återgå i arbete. Artikeln är en uppföljning av det som vi nyligen skrev om på Svenska Dagbladets Brännpunkt.

Själva förslaget återfinns nu i en departementspromemoria som du hittar här.

Gunnar Axén

Det finns bara ett regeringsalternativ

Så har då riksdagen åter öppnat. Fast den egentligen inte har varit stängd. För numera pågår riksmötet fram till dess att det nya börjar. Den långa sommarledighet som många tror att vi riksdagsledamöter har må ha varit verklighet en gång i tiden, men så är inte fallet numera.

Statsministerns regeringsförklaring var en av de längre jag hört under min tid riksdagen, samtidigt som den var den mest intressanta. Fredrik Reinfeldt gav bra en helhetsbild av Alliansens politik, vad den grundar sig i och vart vi är på väg.

Prioriteringarna framöver handlar om jobben, ansvaret för landets ekonomi, värnandet om välfärdens kärna och klimatfrågan. Klockrent. Sätter man detta tydliga ansvarstagande för de stora och viktiga frågorna mot det vänsterexperiment som inte förmår att ens leverera en antydan till gemensam politik så framstår det som uppenbart att vi bara har ett regeringsalternativ och det är Alliansen.


2009-09-14

Bostadstillägget för förtidspensionärer höjs

Idag kom ett glädjande besked till landets förtidspensionärer (de som har sjuk- eller aktivitetsersättning). Regeringen föreslår i budgeten att bostadstillägget höjs med upp till 6.600 kronor per år. Gränsen för högsta bostadskostnad som ersätts höjs från 4.500 till 5.000 kronor i månaden och andelen av bostadskostnaden som ersätts höjs från 91 till 93 %.

Socialdemokraterna försämrade för dessa personer under sin tid vid makten och lät medvetet bostadstillägget för dem släpa efter. För varje gång som bostadstillägget för ålderspensionärer höjts så har klyftan mellan dem och förtidspensionärerna vidgats. Nu rättas denna orättvisa till och både förtidspensionärer och ålderspensionärer får nu lika stort bostadstillägg. Drygt 130.000 personer berörs av höjningen.



Bloggar och media: Den hälsosamme ekonomisten Anders W Jonsson AB DN SvD GP HD SDS Ex

Gunnar Axén

2009-09-12

Högre ersättning för sjukskrivnas resor

Socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson avslöjar idag att regeringen i budgeten kommer föreslå en höjning av ersättningen för arbetsresor och resor för arbetslivsinriktad rehabilitering för sjukskrivna. Tidigare har ersättningen varit 11 kronor per mil, nu höjs den till 18,50 kronor per mil.

Ytterligare en åtgärd i syfte att underlätta för fler att komma tillbaka till arbetslivet efter en sjukskrivning.

Media: DN

Därför pysslar Bodström med Pysslingen

Den hälsosamme ekonomisten avslöjar idag den socialdemokratiska logiken bakom Thomas Bodströms entré i styrelsen för det vinstdrivande dagisbolaget Pysslingen. Läs avslöjandet här.

Media:DN Ex Smp

Gunnar Axén

Sjukförsäkring under tillfrisknande

Om man saknar arbetsförmåga på grund av sjukdom eller skada så har man rätt till sjukpenning, så kan den enkla och tämligen självklara tanken bakom sjukförsäkringen beskrivas. Den har inte förändrats under senare år utan är den samma som tidigare.

Om man har en arbetsförmåga så ska man arbeta eller söka sig till ett arbete, kan principen omvänt beskrivas. Något som de flesta borde kunna skriva under på som en självklarhet.

Vad är det då som har hänt?

Jo, vi håller på att få ordning på sjukförsäkringen igen. Den återupprättas till att fungera på det sätt som var den ursprungliga tanken bakom försäkringen.

Socialdemokraterna lämnade efter sig en (o)ordning som innebar att människor fastnade i långa passiva sjukskrivningar som sedan ledde fram till att man kastades ur sjukförsäkringen och in i förtidspensionens permanenta utanförskap. 140 personer förtidspensionerades varje dag under socialdemokraternas tid vid makten. Resultatet: över en halv miljon människor i utanförskap.

Den tidigare socialdemokratiska socialministern Anna Hedborg beskrev problemet med de många och långa sjukskrivningarna som att sjukförsäkringen ”blivit en parkeringsplats för allahanda problem den inte var avsedd för”.

Att pröva den sjukskrivnes arbetsförmåga är inget nytt. Med de gamla sjukförsäkringsreglerna kunde en sådan arbetsförmågeprövning göras av Försäkringskassan mot hela arbetsmarknaden redan efter 3 veckors sjukskrivning. Detta skedde dock ytterst sällan och efter ett eller ett par års sjukskrivning så förpassades man ut i förtidspension.

Det nya är att vi infört tydliga tidpunkter, enligt rehabiliteringskedjan, då arbetsförmågan ska bedömas av Försäkringskassan för att ingen ska fastna i en lång passiv sjukskrivning. Efter sex månaders sjukskrivning prövas nu arbetsförmågan för den som har ett arbete mot hela arbetsmarknaden, vilket kan jämföras med att den prövningen redan kunde ske efter tre veckor tidigare.

Att media nu rapporterar om att Försäkringskassan dragit in sjukpenningen i 4.391 fall under det första halvåret för att personerna befunnits ha en arbetsförmåga kan jämföras med 2.117 fall samma tid förra året (innan de nya reglerna trädde i kraft). Det kan också jämföras med de 76.000 personer som enligt socialdemokraterna skulle få sin sjukpeng indragen i år eller de 7.069 som fick sin sjukpeng indragen under socialdemokraternas sista år i regeringen.

Precis som den hälsosamme ekonomisten skriver i sin blogg så är det vi ser nu säkert en engångseffekt beroende på att det finns ett antal människor vars arbetsförmåga aldrig tidigare har prövats och som gått in i en sjukskrivning innan rehabiliteringskedjan infördes.

Den som vill få en helhetsbild av sjukförsäkringsreformen och motivet till den rekommenderas att läsa detta blogginlägg.

Media:AB Bm DN Ex GP HD SDS SmP SvD

2009-09-10

Bra förslag för att förhindra familjesplittring

Idag har regeringen presenterat ett förslag om hur man ska kunna undvika familjesplittring i de fall en person som saknar uppehållstillstånd, men som har barn i Sverige och därmed uppenbarligen kommer att få uppehållstillstånd, ska kunna få söka uppehållstillstånd utan att först återvända till sitt hemland. Ett mycket bra förslag som förhindrar att barn och föräldrar sepereras under orimligt lång tid. Om allt går som det ska kommer lagändringen att kunna träda ikraft den 1 juli 2010.

Media: SvD, Dagen,

Gunnar Axén

2009-09-06

Ökade resurser till Försäkringskassan

På söndagen meddelade socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson att regeringen tänker föreslå ökade resurser till Försäkringskassan. 350 miljoner kronor extra för i år (600 miljoner extra fick man i våras) och en nivåhöjning av förvaltningsanslaget på 600 miljoner kronor för de kommande åren. Det handlar alltså om de pengar som finansierar Försäkringskassans administration, dvs löner, lokaler m.m. Jag tror att detta är ett besked som är efterlängtat ute på Försäkringskassan och som kommer bidra till att man uppfyller sina mål om att verksamheten ska präglas av ESR = Enkelt, Snabbt och Rätt.


Media: DN, SR, SR (lyssna)

Gunnar Axén

2009-09-04

Vi bryter utanförskapet för de långtidssjukskrivna

Brännpunkt i Svenska Dagbladet idag presenterar jag tillsammans med socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson, arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorin och arbetsmarknadsutskottets ordförande Hillevi Engström utformningen av det stöd till långtidssjukskrivna som ska hjälpa dem tillbaka till arbetslivet.

Precis som vi tidigare sagt så blir det ett ekonomiskt stöd till den enskilde. Stödet är det samma som för andra som deltar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder eller A-kassa för den som är kvalificerad för det.

En individuellt utformad rehabiliteringsplan ska tas fram och till förfogande finns alla de arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder som arbetsförmedlingen erbjuder, till exempel arbetspraktik eller jobb- och utvecklingsgarantin. Möjlighet finns också att få jobb med lönebidrag, hos Samhall, Nystartsjobb och jobb med särskilt anställningsstöd. Behöver man ha fortsatt medicinsk rehabilitering så ska det givetvis också vara möjligt att kombinera med arbetslivsträning och arbete.

För den som har en så pass nedsatt arbetsförmåga att det är omöjligt att jobba eller delta i arbetslivsinriktad rehabilitering så kommer det vara möjligt att få sjukpenning längre än de tidsgränser som idag finns.

Hela 17 miljarder kronor satsar vi på denna reform under den kommande budgetperioden.

Vi sätter med detta punkt för den gamla socialdemokratiska politiken som enbart bestod av långa passiva sjukskrivningar som ledde fram till förtidspensionering och ett permanent utanförskap. Den som blir sjuk ska erbjudas tidiga vård- och rehabiliteringsinsatser och stöd under hela sjukskrivningstiden för att kunna återkomma till arbetslivets gemenskap. Förtidspension ska vara den sista utvägen då alla möjligheter att rehabilitera tillbaka till arbete är uttömda. Vårt mål är att alla som kan jobba, utifrån sina egna förutsättningar, också ska ha en möjlighet att göra det. Det är så vi bryter utanförskapet.

Dagens artikel gav upphov till en debatt mellan mig och Veronica Palm (s) i P1 Morgon. Vill du lyssna på den så gör du det här. Helt uppenbart är att socialdemokraterna inte har något eget alternativ att komma med. De har övergett arbetslinjen och övergått till den bidragslinje som bara leder fram till utanförskap.

Media: SvD, AB, SR, AB2,

Bryt förtidspensionärernas utanförskap

Idag skriver jag tillsammans med socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson i Östgöta Correspondenten om vår reform för att hjälpa förtidspensionärer (personer med icke tidsbegränsad sjukersättning) att bryta sitt utanförskap. Sedan årsskiftet har vi gjort det möjligt för över 400.000 förtidspensionärer att arbeta ideellt, studera eller ta ett vanligt jobb med bibehållen rätt till sjukersättning. Du hittar artikeln här.

2009-09-03

Några klargörande ord om sjukförsäkringsreformen

I en av kvällstidningarna pågår det en artikelserie om reglerna i sjukförsäkringen och Försäkringskassan. Låt mig, utifrån ett politiskt perspektiv, klargöra några saker kring det som skrivs och påstås.

För cirka tio år sedan ökade sjukskrivningstalen drastiskt. I ett försök att minska sjukskrivningarna överfördes många, inte sällan mot sin vilja, från sjukskrivning till förtidspension (sjukersättning). 140 personer om dagen förtidspensionerades under socialdemokraternas sista 10 år vid makten. Vi fick en situation där vi hade världens mest förtidspensionerade och sjukskrivna befolkningar samtidigt som vi hade en av världens friskaste befolkningar. Det låter helt orimligt och det måste det också anses vara.

Den tidigare socialdemokratiska socialministern Anna Hedborg fick i uppdrag att utreda vad som gått snett. I sin avslutande utredning sammanfattar hon felet med sjukförsäkringen som att ”den blivit en parkeringsplats för allahanda problem den inte var avsedd för”.

När vi tog över regeringsmakten kunde vi konstatera att Försäkringskassan arbetade med en sjustegsmodell för hur åtgärder skulle vidtas och arbetsförmågan prövas för de som blivit sjukskrivna. Men efter ett års sjukskrivning var 70% fortfarande kvar i steg ett i sjustegsmodellen. Efter en lång passiv sjukskrivning försvann sedan många bort i förtidspension och ett permanent utanförskap.

Vi gick till val på att bryta utanförskapet. Då måste vi också se till att människor inte fastnar i långa passiva sjukskrivningar utan istället får tidiga aktiva rehabiliteringsåtgärder. Därför införde vi rehabiliteringskedjan, som bygger på den tidigare sjustegsmodellen men med färre steg och bestämda tidpunkter när olika avstämningar ska ske. Många – läkare, arbetsgivare, sjukskrivna och handläggare på Försäkringskassan – vittnar om att man nu har gått från en ”vänta och se-attityd” till att fokusera på vad som krävs för ett den sjukskrivne ska kunna återgå i arbete.

Principerna bakom sjukförsäkringen är idag de samma som tidigare. Den som saknar arbetsförmåga på grund av sjukdom eller skada har rätt till sjukpenning. Om man har en arbetsförmåga som gör att man kan utföra andra arbetsuppgifter än de man tidigare utfört så ska man göra det och inte vara sjukskriven. Läs mer här och här om hur arbetsförmågan prövas i olika steg i rehabiliteringskedjan.

Värt att notera är att sjukskrivning i sig är en omständighet som försämrar den enskildes hälsa, skapar social isolering, sämre självförtroende och riskerar att leda till depression och missbruk. Om man kan arbeta, om än inte med sina vanliga arbetsuppgifter, så är det i normalfallet bra för hälsan och bidrar till tillfrisknandet.

Landstingen har det huvudsakliga ansvaret för den medicinska rehabiliteringen, men för att stärka upp så att vi kan gå från långa passiva sjukskrivningar till tidiga aktiva rehabiliteringsinsatser så har vi genomfört flera satsningar och reformer. Vi har avsatt 3,4 miljarder kronor på att en utbyggnad av företagshälsovården så att den även kan erbjuda primärvård och en rehabiliteringsgaranti som redan i år kommer att ge behandlingsinsatser åt 30.000 personer med lättare psykiska diagnoser och problem med rörelseorganen (2/3 av de sjukskrivna tillhör dessa diagnosgrupper). Vidare får landstingen årligen en miljard kronor extra om de systematiskt arbetar för tidiga vårdinsatser som bidrar till kortare sjukskrivningsbehov. Landstingen som lyckas bra med att korta väntetiderna till vård och behandling får dela på ytterligare en miljard kronor. Slutligen så tillförs landstingen en miljard kronor årligen för att rusta upp och bygga ut den psykiatriska vården.

Syftet med denna mångmiljardsatsning på tidiga vård- och rehabiliteringsinsatser är att de i kombination med tidiga avstämningstillfällen i rehabiliteringskedjan ska förhindra att människor fastnar i omotiverat långa och passiva sjukskrivningar.

De som lider av sjukdomar eller skador som behöver en lång rehabilitering innan de återfått arbetsförmågan har självklart rätt till sjukpenning. Vi har dock infört en begränsning i hur länge man kan vara sjukskriven. Detta är på inget sätt ovanligt och finns i alla jämförbara länder. Totalt kan man vara sjukskriven i 30 månader, 2½ år, därefter krävs en karenstid på 90 dagar innan man på nytt kvalar in i sjukförsäkringen.

Förvisso går det inte att enkelt jämföra länders socialförsäkringssystem med varandra, men det ger en fingervisning. De 30 månader man kan vara sjukskriven i Sverige kan jämföras med att man i Danmark kan vara sjukskriven 52 veckor under en 18-månadersperiod, i Finland 300 vardagar under en 2-årsperiod och i Norge 52 veckor under en treårsperiod. Fler exempel hittar du här. LO föreslog i en rapport för ett par år sedan att man endast skulle kunna vara sjukskriven i 18 månader.

Vi har avskaffat den obligatoriska prövningen för förtidspension efter ett års sjukskrivning, men den som bedöms ha en permanent nedsatt arbetsförmåga, helt eller delvis, kan precis som tidigare få sjukersättning (förtidspension). Den tidsbegränsade sjukersättningen fasas ut eftersom att den i många fall låst fast människor i ett mellanläge, där man inte fått någon arbetslivsinriktad rehabilitering och ständigt känt en oro inför om man ska få sin sjukersättning förlängd eller inte.

För de som har förbrukat sina sjukpenningdagar, dvs varit sjukskrivna i 30 månader (vid årsskiftet handlar det även om de som varit sjukskrivna längre än så) eller vars tidsbegränsade sjukersättning löper ut så klargjorde regeringen redan för ett år sedan att ett stöd ska finnas på plats till den 1 januari 2010. Hur detta stöd kommer att se ut i detalj kommer regeringen att presentera inom kort. Men vad som redan klargjorts är att det blir ett ekonomiskt stöd till den enskilde som finansieras över statsbudgeten i kombination med individuellt utformad arbetslivsinriktad rehabilitering. Givetvis även medicinsk rehabilitering om sådan pågår eller är nödvändig.

För de (drygt 400.000) som tidigare, före den 1 juli förra året, fått en icke tidsbegränsad sjukersättning (förtidspension) så har vi genomfört en reform som gör det möjligt för dem att arbeta ideellt, studera eller ta ett vanligt jobb – i den utsträckning man vill och kan - med bibehållen rätt till sin sjukersättning. Tanken är att så många som kan ska kunna vara delaktiga i arbetsliv och social gemenskap som möjligt. Detta är viktigt för att många ska kunna bryta sitt utanförskap och få ett meningsfullt och stimulerande innehåll i vardagen, få tillbaka förlorat självförtroende och en bättre hälsa. 10.000 personer har redan tagit tillvara på möjligheten att arbeta med bibehållen rätt till sjukersättning, hur många som dessutom studerar eller jobbar ideellt finns det ingen statistik på. Läs mer om reformen här och här.

För att stärka konkurrenskraften på arbetsmarknaden för den som varit sjukskriven eller i sjukersättning längre än ett år har vi infört Nyfriskjobb/Nystartsjobb (numera samma villkor för båda åtgärderna), vilket är helt vanliga anställningar med full lön, men där arbetskraftskostnaden för arbetsgivaren är halverad. Lönebidrag och bidrag till anpassning av arbetsplatser är andra åtgärder för att stödja återgång i arbete för den som har en nedsatt arbetsförmåga.
Efter att ovan ha beskrivit grunddragen i de reformer vi genomfört för att gå från långa passiva sjukskrivningar till tidiga aktiva åtgärder i syfte att skapa en kortare väg till ett friskare liv och en arbetsmarknad med plats även för den som inte har full arbetsförmåga, så låt mig avslutningsvis säga något om den kritik som riktas mot Försäkringskassan.

Det är givetvis aldrig acceptabelt med felaktiga beslut, långa handläggningstider eller ett dåligt bemötande. Efter att ha besökt ett stort antal Försäkringskassekontor och samtalat med flera hundra anställda så vet jag att det är uppfattning som delas av alla de som arbetar på Försäkringskassan. Trots detta blir det fel ibland. Och ofta är det dessa fall vi får läsa om i media.

De generellt långa handläggningstider Försäkringskassan hade problem med under förra året, på grund av den genomförda omorganisationen, har man nu fått ordning på och i de allra flesta fall handläggs ärenden inom de tidsramar som är uppsatta. Men Försäkringskassan får inte enbart stirra sig blind på handläggningstiden. Beslutsfattandet måste också ske på ett rättssäkert sätt så att inte fel beslut fattas. Det betyder att handläggningstiden ibland drar ut på tiden, t ex för att man behöver begära in kompletterande beslutsunderlag (sjukintyg) från den sjukskrivnes läkare. Om man som sjukskriven trots detta anser att Försäkringskassan har fattat ett felaktigt beslut så har man möjlighet att överklaga ärendet till länsrätten.

Försäkringskassan hanterar hundratusentals sjukskrivningsärenden varje år. Tack vare engagerade och kompetenta tjänstemän handläggs de allra flesta av dessa ärenden på helt rätt sätt. Försäkringskassans tjänstemän har den grannlaga uppgiften att fatta korrekta beslut utifrån det regelverk som vi politiker fastställt.

Vi som står bakom de reformer som jag redogjort för tidigare drivs av ambitionen att bryta människors utanförskap. Vi vill komma bort från situationen med långa passiva sjukskrivningar som enbart leder fram till en förtidspensionering och ett permanent utanförskap. Vi vill se till så att alla får tillgång till tidiga vård- och rehabiliteringsinsatser för ett snabbt tillfrisknande och vi vill skapa en arbetsmarknad där utrymme finns även för den som inte har full arbetsförmåga.
Media: AB1, AB2, AB3, AB4, AB5, AB6, AB7

2009-09-02

Fullt möjligt att betala sjuklön från första sjukdagen

Flera media tar idag upp frågan om karensdagen ska slopas eller ej. Därför kan det vara på sin plats att konstatera att Sjuklönelagen är utformad som en rättighetslag för den anställde. Enligt lagen har den sjuke rätt till sjuklön, som arbetsgivaren betalar, under de första 14 frånvarodagarna med undantag av den första dagen - karensdagen.

Eftersom att lagen stadgar den enskildes rättigheter gentemot arbetsgivaren, så finns det inget hinder för arbetsgivaren att betala ut sjuklön redan den första sjukskrivningsdagen. För de allra flesta arbetsgivare så borde det också finnas goda skäl att göra så om man bedömer att detta minskar smittspridningen på arbetsplatsen eftersom att man i annat fall riskerar ökade kostnader för sjuklön åt fler anställda som smittas.

Flera företag, däribland nätmäklaren Avanza och Termosense i Säter, är föregångare och visar nu i praktisk handling att detta är möjligt genom att meddela att de slopar karensdagen för sina anställda.

Media: AB, AB2, AB3, Exp1, Exp2,

Gunnar Axén

2009-09-01

24 miljoner kronor till forskning som minskar kvinnors sjukfrånvaro

Regeringen har avsatt medel för forskning som leder till minskad sjukfrånvaro för kvinnor. Nu utlyses 24 miljoner kronor för ansökan av Försäkringskassan. Bakgrunden till satsningen är att kvinnors sjukfrånvaro är dubbelt så hög som mäns.

Läs mer om satsningen och hur du ansöker om forskningsmedel här.

Gunnar Axén