Ohälsan fortsätter minska

Ohälsan fortsätter glädjande nog att minska. Det så kallade ohälsotalet har nu sjunkit till 34,1, vilket betyder att varje person i arbetsför ålder i genomsnitt varit sjukskriven eller haft sjukersättning under 34,1 dagar under det senaste året. Detta visar att våra reformer för att ersätta långa passiva sjukskrivningar med tidiga aktiva rehabiliteringsinsatser fortsätter att ge effekt.

Läs mer om ohälsotalet på Försäkringskassans hemsida.

Gunnar Axén

Så mycket tjänar ditt län på de minskade sjukskrivningarna - hela listan!

Förra blogginlägget ledde till förfrågningar om hur mycket just deras län tjänar på det minskade behovet av sjukskrivningar. Så här kommer ”hela listan” över hur mycket landstinget/regionen och kommunerna i respektive län får i minskade kostnader för sina försäkringspremier tack vare att sjukskrivningsbehovet minskat.

För hela landet rör det sig om 2,3 miljarder kronor per år, vilket således motsvarar en fjärdedel av det resurstillskott som Sveriges Kommuner och Landsting ansågs sig vara i behov av i början av året. Utöver dessa kostnadsminskningar på 2,3 miljarder kronor så tillkommer minskade utgifter för bl a sjuklön, extrapersonal och produktionsbortfall.

Län och miljoner kronor

Stockholms län: 364
Uppsala län: 82
Södermanlands län: 69
Östergötlands län: 101
Jönköpings län: 92
Kronobergs län: 49
Kalmar län: 67
Gotlands län: 17
Blekinge län: 44
Skåne län: 295
Hallands län: 69
Västra Götalands län: 412
Värmlands län: 74
Örebro län: 79
Västmanlands län: 61
Dalarnas län: 80
Gävleborgs län: 76
Västernorrlands län: 72
Jämtlands län: 39
Västerbottens län: 82
Norrbottens län: 77


Gunnar Axén

Mer pengar till kommuner och landsting

Tack vare vårt arbete med att ersätta långa passiva sjukskrivningar med tidiga aktiva vård- och rehabiliteringsinsatser minskar ohälsan och behovet av sjukskrivningar. Detta minskar nu även kostnaderna för de tilläggsförsäkringar som arbetsgivarna betalar för sina anställda. För landets kommuner och landsting betyder detta minskade utgifter på 2,3 miljarder kronor per år. För Östergötlands del handlar det om över 100 miljoner kronor i frigjorda resurser. Pengar som nu kan användas för att slå vakt om viktiga välfärdstjänster som t ex vård, skola och omsorg. Om detta skriver jag i dagens Östgöta Correspondenten.

Media: DN

Gunnar Axén

Besök på Brukarstödcenter och Cenova

Valrörelsen är över och det är dags att återgå till de vanliga sysslorna. Idag har jag besökt Brukarstödcenter i Linköping under eftermiddagen för att diskutera sjukförsäkringen och hur det fungerar när man ska återgå i arbete och behöver stöd från arbetsförmedlingen.

Under kvällen besökte jag tillsammans med riksdagskollegan Finn Bengtsson (m), kommunalrådet Monika Gideskog (m) och ytterligare ett antal kommunpolitiker från allianspartierna Cenova i Mjölby. Företaget tillverkar bland annat plastprodukter till sjukvården och läkemdelsindustrin. Eftersom att det ofta handlar om produkter som ska vara sterila så utförs en stor del av produktionen i så kallade renrum, där man filtrerar bort partiklar och annat från luften.

VD:n Mats Lindgren berättade att man satsar mellan 200.000 och 300.000 kronor per år på gymkort, simkort, fruktkorgar, massage på arbetsplatsen och pausgymnastik. Resultatet är givetvis en mycket låg sjukfrånvaro och närmare en miljon kronor i minskade kostnader för ohälsa bland medarbetarna. Det lönar sig att arbeta förebyggande!

Gunnar Axén

Viktigt påpekande!

Under socialdemokraternas tid vid makten sänkte man sjukskrivningstalen genom att förtidspensionera många bara för att de varit sjukskrivna under en längre tid. Med vård, rehabilitering och arbetsträning hade sannolikt många kunnat komma tillbaka till arbetslivet. 140 personer om dagen förtidspensionerades under socialdemokraternas tid vid makten. Många mot sin vilja. Bara för att socialdemokraterna lovade att minska sjukskrivningstalen. Cyniskt.

Att få förtidspenion, eller icke tidsbegränsad sjukersättning som är den korrekta termen, innebär att man blir uppsagd från sitt arbete, får 64% av lönen i ersättning och med stor sannolikhet fastnar i ett livslångt utanförskap. Ett utanförskap som ofta i sig bidrar till en sämre hälsa.

För att hjälpa dessa människor tillbaka till arbetsgemenskap och social gemenskap har vi genomfört en reform som innebär att de som har icke tidsbegränsad sjukersättning kan arbeta, studera eller jobba ideellt - i den utsträckning man kan och vill - utan att deras rätt till sjukersättning riskerar att ifrågasättas.

Många som har sjukersättning och som hört talas om reformen anser att den är efterlängtad och viktigt för dem. Läs några åsikter här.

Men - och detta är ett mycket viktigt påpekande - precis som DN understryker i denna artikel: Om man arbetar och har en inkomst så måste man anmäla detta till Försäkringskassan.

Det är nämligen så att om man arbetar och har en inkomst så görs ingen reducering av sjukersättningen för den som har inkomster upp till 42.800 kronor, men för varje intjänad krona över det beloppet så minskas sjukersättningen med 50 öre. Och för att Försäkringkassan ska kunna göra rätt avräkning så måste man anmäla att man arbetar och hur mycket man tjänar. Anmäler man inte detta och Försäkringkassan upptäcker att man arbetar så riskerar man att förlora rätten till sjukersättning.

Du hittar anmälningsblanket här.

Och här och här kan du läsa mer om reformen.


Gunnar Axén
Läs även andra bloggares åsikter om Försäkringskassan, förtidspension, sjukersättning, sjukpension, sjukskrivna, sjukskrivningar, ohälsa, utanförskap, politik,

Ohälsotalet fortsätter att sjunka

Detta har varit en dag med en lång rad av möten. Det mest intressanta var utskottssammanträdet där Försäkringskassan GD, Curt Malmborg, bl a beskrev arbetet med myndighetens nya organisation och genomförandet av våre reformer. Mest intressant och glädjande är att ohälsotalet fortsätter att sjunka. Nu är en person i genomsnitt oförmögen att arbeta på grund av ohälsa 36 dagar per år, för bara några år sedan uppgick den siffran till 43 dagar.