Fakta om Försäkringskassan

Mötet med TCO:are i Linköping var mycket givande, även om det seminarie jag inbjudits att delta i visade sig vara en paneldiskussion med bland annat mig som medverkande panelen. Något förvånande, men Försäkringskassan och socialförsäkringar är något jag gärna diskuterar. Lite värre var det sannolikt för mina riksdagskollegor som inte vanligtvis jobbar med dessa frågor, men nu överraskande nog förväntades diskutera de samma.

Nåväl, eftersom att uppmärksamheten kring Försäkringskassan synes vara fortsatt stor i media så tänkte jag lite kort redogöra för en del fakta som kan vara intressanta att känna till.


Ekonomin

De regionala Försäkringskassorna slogs ihop 2005 till en nationell myndighet. Den förra regeringen tog tillsammans med ledningen för Försäkringskassan fram en plan för hur omställningsarbetet skulle bedrivas.

I efterhand är det lätt att konstatera att allt inte gått som planerat. Till exempel så har regeringen under de senaste två åren behövt skjuta till ytterligare 1,2 miljarder kronor till Försäkringskassan.

Budgeten för Försäkringskassan uppgick förra året till 7.415 miljoner kronor. Detta kan jämföras med vad socialdemokraterna planerade avsätta för 2008 i sin sista budget (budgetpropositionen för 2006), nämligen 6.760 miljoner kronor. Försäkringskassans budget för förra året var alltså 650 miljoner konor större än vad socialdemokraterna planerade för.

I Försäkringskassans budgetprognos den 30 oktober (dvs efter att budgetpropositionen lämnats till riksdagen) redovisade man ett resursbehov på 7.175 miljoner kronor för 2009, dvs 135 miljoner kronor över anslagsnivån i budgeten.

I den senaste prognosen från den 19 januari visar Försäkringskassan på ett resursbehov på ytterligare 737 miljoner kronor utöver det anslag på 7.039 miljoner kronor man har fått för i år. Vad som ligger bakom denna mycket kraftiga avvikelse från tidigare prognoser synes fortfarande vara oklart.


Vad sker nu?

Regeringen har nu tillsatt en ny generaldirektör, Adriana Lender, som har en gedigen kompetens och erfarenhet av Försäkringskassan. Vidare ska socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson ha överläggningar med Försäkringskassans ledning och styrelse om den uppkomna ekonomiska situationen. En ny tillsynsmyndighet, Inspektionen för socialförsäkringen, inrättas den 1 juli i år.


Handläggningstiderna

Mediebilden av Försäkringskassan blir ofta orättvis. Det är alltid de fall där något gått snett som lyfts upp. Men i de allra flesta fall fungerar det precis som det ska. I många fall fungerar det till och med bättre nu än tidigare. Förseningarna som JO kritiserar och mycket kretsar kring nu skedde under sommarhalvåret förra året.

Idag får 9 av 10 sin ersättning inom 30 dagar. Handläggningstiderna var i december faktiskt historiskt korta. Tjänstemännen på Försäkringskassan har i en mycket svår och pressad situation gjort en fantastisk - en heroisk - arbetsinsats för att få ordning på utbetalningarna.

Här kommer några exempel på hur stor andel av ärendena som handlades inom 30 dagar i december 2008 jämfört med tidigare år, (Försäkringskassans mål är 90%):

Sjukpenning

2008 – 89%
2007 - 92%
2006 - 82%
2005 - 71%

Tillfällig föräldrapenning

2008 – 86%
2007 - 90%
2006 - 86%
2005 - 82%

Bostadstillägg för pensionärer (BTP)

2008 – 96%
2007 - 76%
2006 - 76%
2005 - 78%

Försäkringskassan är en viktig myndighet. Många människor är beroende av att handläggningen av deras ärenden sker snabbt och att man får ut sin ersättning i tid. Som det ser ut nu så är man på god väg att lyckas med detta. Jag hyser goda förhoppningar om att Adriana Lender tillsammans med alla sina mycket kompetenta, erfarna och lojala medarbetare reder ut situationen och lyckas återupprätta Försäkringskassans goda rykte.

Media: DN1, DN2, DN3, DN4, DN5, SvD1, SvD2, SvD3, AB1, AB2, AB3, AB4, AB5

Gunnar Axén
Läs även andra bloggares åsikter om Adriana Lender, Cristina Husmark Pehrsson, Försäkringskassan, socialförsäkringar, sjukförsäkring, sjukpeng, föräldraförsäkring, bostadstillägg, politik,