Lustig hantering av statistik i P1 Morgon

Morgonens debatt om arbetsskadeförsäkringen i P1 Morgon hade en lite märklig utgångspunkt och lär knappast följas upp av andra medier, åtminstone inte seriösa sådana. Utgångspunkten för debatten var att antalet som beviljas livränta från arbetsskadeförsäkringen har minskat kraftigt. Jämfört med i början av 1990-talet.

Sedan 1990 har arbetslöshetsförsäkringen ändrats två gånger, 1993 respektive 2002. Först i en restriktivare riktning och sedan i en mer generös riktning. Numera beviljas man livränta ”om övervägande skäl talar för det” (att det är en arbetsskada).

P1 Morgon valde således att jämföra antalet som beviljades livränta för 20 år sedan jämfört med idag. Efter att försäkringen ändrats två gånger. Och inte tog man hänsyn till hur många arbetsskador som anmälts respektive år.

Låt mig då reda ut detta med statistiken något. 1991 ansökte drygt 65.000 personer om att få livränta på grund av arbetsskada. Förra året ansökte närmare 12.000 om livränta. Antalet ansökningar om ersättning för arbetsskador har således minskat markant. Vilket ju är klart positivt. Och om antalet ansökningar om livränta minskat så är det ju inte så konstigt att antalet beviljade livräntor minskat.

Om tanken var att ställa Alliansen till svars för utvecklingen (trots att det nu gällande regelverket infördes av socialdemokraterna) så bör man väl närmast jämföra siffror för 2006 med siffror från 2009.

Då kan konstateras att 2006 ansökte drygt 25.000 om livränta. Förra året var det som nämnts knappt 12.000. Antalet personer som ansökt om ersättning på grund av en arbetsskada har således halverats. Om man ska avgöra ifall Försäkringskassan har börjat tillämpa en striktare bedömning av arbetsskadefall så kan man tänkas få en fingervisning om detta genom att se till hur stor andel av de som ansökt om livränta som också beviljats ersättning. Då visar det sig att 2006 biföll Försäkringskassan 27,4% av ansökningarna och 2009 32,0%.

Men, ska tilläggas, då ska betänkas att ansökningarna prövas mot det regelverk som gällde när arbetsskadan inträffade. Det betyder att om arbetsskadan inträffade före 2002 så prövas rätten till livränta gentemot de striktare regler som gällde då och enligt den uppgift jag har fått så hade närmare hälften av de arbetsskador som man ansökte om ersättning för förra året inträffat före 2002 års ändring av regelverket. Så det är inte enkelt att avgöra om Försäkringskassans tillämpning av lagen har blivit mer restriktiv eller inte.

Vän av ordning frågar sig kanske hur kommer man på att göra ett radioinslag som bygger på lite lustig hantering av statistiken? Jo, i samband med de samtal jag hade med P1 Morgons researcher innan dagens medverkan så framkom det att man kommit på idén till detta tema via en artikel i Dagens Arbete. En tidning som ges ut av fackförbunden IF Metall, GS och Pappers.

Och därmed är det upp till var och en att dra sina egna slutsatser.

Gunnar Axén

Media: P1

Statistik viktigare för (S) än att invandrare får jobb

Socialdemokraterna har föreslagit att ”alla kommuner ska tvingas ta emot flyktingar”. Media är snara att haka på och missar i hastigheten en väsentlighet som socialdemokraterna inte nämner. Nämligen att det finns ingen möjlighet för kommuner att neka en flykting som fått uppehållstillstånd att bosätta sig i kommunen. Det är faktiskt en grundläggande mänsklig rättighet, när man har laglig rätt att vistas i ett land, att bosätta sig var man vill.

Socialdemokraterna anser att det bor för många invandrare i vissa kommuner och för få i andra. Man vill ”jämna ut detta förhållande” genom att ”tvinga alla kommuner att ta emot flyktingar”, säger man. Men vad man menar är att man vill tvinga invandrare att bo i vissa kommuner och neka dem rätten att bosätta sig i andra. Något som strider mot bl a Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheter och de grundläggande friheterna (protokoll 4, artikel 2).

Det socialdemokratiska utspelet blottar en skrämmande människosyn. Man ser hellre att man flyttar runt människor som brickor i ett spel för att statistiken ska se bra ut, istället för att ta itu med det väsentliga – nämligen att hjälpa invandrare att söka sig dit där det finns jobb, bostäder och goda förutsättningar att etablera sig på ett bra sätt i Sverige. Dit når vi genom en bra information till nyanlända om var de bästa förutsättningarna för detta finns i landet och den reform som genomförs under hösten, vilken innebär att Arbetsförmedlingen får det huvudsakliga ansvaret för att samordna introduktionen för nyanlända till Sverige och underlätta deras etablering i samhället. En annan åtgärd som vi redan infört är det så kallade försörjningskravet som innebär, som huvudregel, att anhöriga till den som fått uppehållstillstånd inte får komma till Sverige som s k anknytningsfall förrän dess att den som redan befinner sig i Sverige har jobb och bostad.

Socialdemokraterna har varit emot båda dessa reformer. Statistik är viktigare är verkningsfulla insatser i deras ögon. Siffror är viktigare än människor om man är socialdemokrat.

Detta tema diskuterades jag i SVT:s Gomorron Sverige nu på morgonen med Veronica Palm (S) (se klippet). Min kollega Elisabeth Svantesson (M) har också intervjuats i samma ämne och den intervjun hittar du här.

Gunnar Axén

Media: Ex, SVT, SVT Värmland, SR Halland, Nyheter24, SVT Text, KvP, SVT Västnytt,

Varför vill de rödgröna avskaffa Bidragsbrottslagen?

Polisen håller nu på att nysta upp en ny härva av bidragsbrott rapporterar TT. Totalt misstänks ett assistansföretag ha kommit över det gigantiska beloppet 75 miljoner kronor genom omfattande bedrägerier gentemot Försäkringskassan. Vi har tagit krafttag mot bidragsbrottsligheten, Försäkringskassan har ökat sin kontrollverksamhet och för tre år sedan införde vi en ny Bidragsbrottslag som innebär att man nu kan få upp till 4 års fängelse om bidragsbrottet är grovt.

När man hör om det fallet som nu är aktuellt så undrar man ju i sitt stilla sinne hur de rödgröna oppositionspartierna kan vilja avskaffa Bidragsbrottslagen och andra åtgärder som vi infört för att få bukt med bidragsbrottsligheten? Hur tänker de egentligen?

Gunnar Axén

Media: Sydnytt, KvP, Rapport, HP, Ssv, DHE, DN

En sjukförsäkring under tillfrisknande

TT och ett antal tidningar rapporterar nu att sjukskrivningarna planar ut på en stabil nivå. Försäkringskassan lyfter i den rapport som nyheten baseras på fram tillskapandet av en sammanhållen myndighet, attitydförändringar och rehabiliteringskedjan som bidragande orsaker till normaliseringen av sjukfrånvaron.

Säkert har också införandet av rehabiliteringsgarantin, utbyggnaden av psykiatrin, den förstärkta företagshälsovården, de extra miljarder som tillförts landstingen och vår stora satsning på arbetslivsinriktad rehabilitering bidragit till den positiva utvecklingen.

Tilläggas kan att detta nu betyder att vi ligger på en sjukfrånvaro som är något över genomsnittet för jämförbara länder. Det betyder att Sverige under några år har gått från att ha världens högsta sjukfrånvaro till en mer normal nivå. Och konstigt vore det väl annars eftersom att vi enligt WHO har en av världens friskaste befolkningar.

Gunnar Axén

Media: Fo GP DN SvD NSD EK HD Db Hälsosamme Ekonomisten

Morgonens debatt i P1 Morgon

För den som vill lyssna på den debatt om sjukförsäkringen som jag deltog i nu på morgonen i P1 Morgon så hittas den här.

Vad som sällan framkommer i dessa diskussioner är att den som är svårt psykiskt sjuk har möjlighet att få sjukpeng under obegränsad tid. Något som man även i det inledande reportaget underlåter att berätta om. Och det är klart att många människor oroas i onödan av den onyanserade medierapporteringen och de övertoner som ofta hörts i den politiska debatten.

Sedan ska man givetvis vara medveten om att de som varit sjukskrivna under en lång tid, antingen på grund av en psykisk sjukdom eller som utvecklat t ex depression eller ångest utifrån att man varit sjukskriven länge för andra besvär, befinner sig i en skör situation och behöver ett bra och stödjande bemötande. Något som Försäkringskassan arbetar ambitiöst med för att lägga sig vinn om.

Gunnar Axén

30.000 långtidssjukrivna får hjälp tillbaka till arbetslivet

Ekot väljer idag att använda sig av samma argumentation som den rödgröna oppositionen när de speglar resultatet av Arbetslivsintroduktionen.

Låt mig först citera vad som beskrevs som syftet med Arbetslivsintroduktionen när den infördes:

”Arbetslivsintroduktionen, som ska vara individanpassad, innebär en koncentrerad utredning och kartläggning av individens förutsättningar och behov av stöd. Programmet ska som längst pågå i tre månader. Efter arbetslivsintroduktionen kommer personen att kunna hänvisas till Arbetsförmedlingens ordinarie insatser, såsom arbetslivsinriktad rehabilitering, jobb- och utvecklingsgarantin, lönebidrag, särskilt anställningsstöd, nystartsjobb eller eget arbetssökande, när detta bedöms som möjligt.” (Läs mer här och här )

Ekot fokuserar nu på att 2 procent av de som gick från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen under det första halvåret har fått ”vanliga jobb”. Men sett till syftet med reformen som den beskrivs ovan så borde det rimliga vara att istället redovisa att närmare 60% av de som deltagit i Arbetslivsintroduktionen gått vidare till de olika insatser som nämns ovan. Får vi samma utfall under det andra halvåret som under det första så kommer i år runt 30.000 personer ha fått hjälp tack vare Arbetslivsintroduktionen och arbetsförmedlingens framgångsrika arbete att hitta en väg tillbaka till arbetslivet.

Vi talar här om personer som varit sjukfrånvarande under många år och därför är det självklart att många har behov av arbetslivsinriktad rehabilitering under lång tid innan dess att man är redo för ett vanligt eller anpassat arbete.

Utan arbetslivsintroduktionen skulle de 30.000 som bedöms få hjälp i år vara kvar i långtidssjukskrivning eller förtidspension, med alla de risker som följer på lång sjukfrånvaro. Som till exempel social isolering, förlorat, självförtroende, depression, ångest och missbruk. Detta faktum väljer Ekot att inte belysa.

I den rapport från Arbetsförmedlingen till regeringen som Ekots nyhet bygger på summeras resultatet på följande sätt:

"Glädjande är det personer som har lämnat Arbetsförmedlingen på grund av att de fått arbete, alternativt återfinns i subventionerat arbete. Programmet arbetslivsintroduktion syftade primärt inte till att personerna skulle gå ut i arbete inom eller efter tre månader. Syftet med programmet är att förbereda personen för fortsatt deltagande i arbetsförmedlingens insatser, program och samlade tjänsteutbud. För det första halvåret visar siffrorna att drygt hälften, 58 procent, fortsätter i något av de program som kan erbjudas. Arbetsförmedlingen är såväl glada som stolta över att vi har klarat vårt breddade uppdrag väl.”

Onekligen en kontrast till hur Ekot valt att tolka rapporten.

Gunnar Axén

Media: AB