2009-08-22

Jobbskatteavdrag = 80.000 jobb + en extra månadslön

Fredrik Reinfeldt lanserade i sitt sommartal idag ett fjärde steg i jobbskatteavdraget. Det betyder att jobbskatteavdraget ger alla heltidsarbetande mellan 1.300 och 1.750 kronor mer i månaden att röra sig med. Man skulle också kunna beskriva det som att alla fått en extra månadslön per år tack vare jobbskatteavdraget. Inte illa!

Men inte nog med det. Jobbskatteavdraget, med det fjärde steget genomfört, innebär 80.000 fler jobb. 80.000 färre arbetslösa och 80.000 fler som kan försörja sig genom eget arbete. Förträffligt!

Se Fredrik Reinfeldt här.

Media: DN1, DN2; DN3, SvD

Gunnar Axén

3 kommentarer:

  1. leifdavidsson@hotmail.com2009-08-22 22:49

    Hur kan någon räkna ut att jobbavdraget ger si eller så många nya jobb? Arbetsgivarens kostnader minskar ju inte med en enda krona. Så någon förbättrad konkurrenskraft uppstår inte.
    Jobbavdraget ger bara ökade klyftor i Sverige.
    En redan drabbad arbetslös människa eller en pensionär får en högre skattekostnad relativt sett gentemot den som haft turen att arbeta i ett företag som inte drabbats av konjunkturnedgången.
    jag har röstat borgeligt och moderat i alla år, men nu vete sjutton längre. Ska bara de röd/gröna stå för humanism och rättvisa?
    Leif D

    SvaraRadera
  2. Ekonomkåren är tämligen enig i sina bedömningar om jobbskatteavdregets positiva påverkan på sysselsästtningen. Såväl Konjunkturinstitutet som Finanspolitiska rådet har i flera analyser kommit till slutsatsen att jobbskatteavdraget ökar sysselsättningen.

    Så här skriver t ex Finanspolitiska rådet i sin årliga rapport (http://www.finanspolitiskaradet.net/download/18.cd1771b11927f1f0c6800085452/Svensk+finanspolitik+2008.pdf) från förra året:

    "Regeringens sysselsättningspolitiska reformer, i första hand sänkningen av a-kassan och jobbskatteavdraget, kan antas få betydande
    positiva sysselsättningseffekter på sikt." (sid 8)

    "Jobbskatteavdraget riktar sig till personer med arbetsinkomst. Ett skatteavdrag för arbetsinkomster, men inte andra inkomster, ökar
    avkastningen på arbete. Detta får fler personer att delta i arbetskraften. När det blir mer attraktivt att ha ett jobb, kan lönebildningen
    antas bli mer återhållsam. Detta stimulerar företagen till att anställa och sänker jämviktsarbetslösheten, dvs den arbetslöshet som är förenlig med en stabil inflationstakt. Sysselsättningen kan därför antas öka både därför att jämviktsarbetslösheten faller och därför att fler väljer att delta på arbetsmarknaden. Uppskattningar baserade på empirisk forskning tyder på att jobbskatteavdraget på sikt kan sänka
    jämviktsarbetslösheten med nästan en halv procentenhet." (sid. 23)

    För en djupare analys rekommenderas kap 8.1 Jobbskatteavdragen. (sid 190)

    SvaraRadera
  3. Förutom att alla beräkningar i bästa fall är väldigt osäkra (Bedömningarna, som sammanfattas i tabell 28, är mycket osäkra och de kvantitativa uppskattningar som presenteras ska ses mot denna bakgrund. KI:s rapport) så innebär det ändå att om man nu godtar regeringens egenframräknade siffror så kostar varje arbetstillfälle c:a en miljon kronor!

    Så för varje arbetstillfälle som regeringen påstår sig ha skapat (på lång sikt) så kunde man direkt ha anställt 2-3 personer inom offentlig sektor och fått fler händer inom omsorgen och fler lärare inom skolan som exempel. Men det tycker kanske regeringen vore onödigt?

    SvaraRadera