Ännu ett exempel på dålig journalistik

Med jämna mellanrum så skrivs artiklar om att intygskravet vid vård av sjukt barn, det s.k. VAB-intyget, inte skulle ha gett någon effekt. Hur man kan dra den slutsatsen är dock ett mysterium.

Nu är det Allt om barn, som bland annat DN och Expressen länkar till, som gjort ett journalistiskt klavertramp. I artikeln påstås att antalet VAB-dagar skulle ha ökat efter att intygskravet infördes. Detta stämmer inte. Om vi jämför antalet VAB-dagar sedan intygskravet infördes i juli förra året till och med maj månad med samma tidsperiod året innan så har antalet VAB-dagar minskat med 230.296 dagar.

Nu är det dock inte så enkelt att man kan jämföra antalet uttagna dagar det ena året eller månaden med samma tidsperiod innan intygskravet infördes för att utvärdera huruvida intyget har haft någon effekt på missbruket av försäkringen. Om man ska utvärdera en eventuell effekt så behöver man nämligen jämföra likvärdiga grupper av barn med varandra.

Följande faktorer måste man till exempel nämligen ta hänsyn till:

- Antalet barn i de båda jämförda grupperna (antalet har ökat med 1%).

- Åldersstrukturen i de båda jämförda grupperna (antalet yngre barn har ökat med närmare 5% och antalet äldre barn har minskat med närmare 7%).

- Sjukdomsfrekvensen i olika åldrar (de yngre barnen är fem gånger så sjuka som de äldre barnen).

- Sysselsättningsgraden för föräldrarna (fler i jobb ger fler som utnyttjar sig av försäkringen och tvärtom).

Så trots att flera faktorer talar för ett ökat uttag av VAB-dagar så har antalet uttagna dagar minskat.

Kanske vore det en god idé att införa en grundkurs i statistik på journalistlinjen?

Gunnar Axén